LIKAinsatsen & LIKAmodellen

Familjehemsvårdens insatser skapas utifrån de individuella och unika behov som finns i det enskilda ärendet. Vi uppfyller socialtjänstens vårdplan och utför uppdraget utifrån vår specifika genomförandeplan. Detta gör vi genom främst tre arbetsfält eller tre faser. Läs mer här:

Likas metoder

Våra metoder är en del av vår modell. Vi har en stor variation av metoder som vi anpassar efter individens behov och situation. Alla barn och ungdomar är unika individer och när placeringen äger rum uppstår också en unik situation. Med hjälp av vår arbetsmodell kan vi utifrån detta hitta de metoder som behövs i varje enskilt fall och medhjälp av våra metoder kan vi också analysera och förbättra vårt arbete. Just därför är våra metoder så tätt sammankopplade med vår arbetsmodell och vår modell sammankopplade med våra metoder.

     Likamodellen - en             

     forskningsbaserad arbetsmodell

Vår forskningsbaserade arbetsmodell utgår från att anknytning och relation har hög relevans för ett barns eller ungdoms möjlighet att kunna tillgodogöra sig vård. Att bygga en tillitsfull relation genom rätt bemötande och en djupare förståelse är därför något vi alltid prioriterar. En tillitsfull relation ger också större möjlighet att kunna hantera kriser och problem som uppstår hos eller med den placerade. Vår modell är också grundad i systemisk teori, där helhet aldrig kan förstås utan dess delar och en del aldrig kan förstås utan en helhetsbild. På samma sätt arbetar vi med våra barn och ungdomar i familjehemmen. Vårt fokus är barnet och utifrån dennes perspektiv undersöker vi och försöker få en helhetsbild av behov och kommunikation.

 

  • MI, Motiverande samtal har några få men väl användbara sätt att bygga allians, bemöta affekter och motivera.

  • TMO, trauma medveten omsorg med tillika neuropsykologins förståelse för hur fysiologi påverkas av trauma.

  • KBT Främst beteendeanalys med interventioner såsom beteendeaktivering samt psykoedukation kring #triggers" och stimuli.

  • Affektfokuserad terapi, förståelse och interventioner kring hur affekter har lärt in och kan läras om samt hur affekter kan tolkas.

  • Mentalisering, hur och när kan ett barn eller ungdom inte mentalisera.

  • Anknytningsteori, kan vi förstå vårt barn eller ungdom bättre om vi ser de relationsskapande förutsättning barnet eller ungdomen bär med sig.

”Våra familjehem ska kunna fokusera på barnet och eller ungdomens behov och kunna skapa relation och trygghet i lugn och ro.”
 

Likainsatsen

Inför placering behövs matchning med familjehemmet och samsyn med socialtjänst kring placeringens insatser och planering. Dessa två ska överensstämma i största möjliga mån då vi är vi extremt noga med matchning. När vi inhämtar information om en ny placering ser vi till att skapa oss en samsyn och en förståelse kring behov och stöd redan innan placering ägt rum. Detta är viktigt då varje placering är unik och insatser behöver skapas i relation till detta. Vi har stor erfarenhet av att arbeta med insatser av problematik inom biologisk familj eller hos barn och ungdom som härrör följande:

  • Självskada och suicidförsök

  • Missbruk

  • Neuropsykiatriska diagnoser och psykiatriska svårigheter

  • Skola och sysselsättning

  • Familjenätverk och bristande kommunikation

  • Kriminalitet, gängkriminalitet och våld

  • Psykosociala missförhållanden

  • Riskfylltbeteende och avvikningar

  • Kulturella och eller religiösa svårigheter

 


 

Första tiden

​Insatser som ges:
  • Kontaktperson
  • Familjebehandling
  • Samtalskontakt för barnet
  • Umgängesstöd
  • Avlastning för jour/familjehemmet
  • Aktiviteter för placerade barn

Första tiden skapar vi oss tillsammans med socialtjänst en helhetssyn. Och vi har alltid en högre grad av insatser under de första månaderna. Våra familjehem ska kunna fokusera på barnet och eller ungdomens behov och kunna skapa relation och trygghet i lugn och ro. Konsulenten tar hand om alla andra kontakter och arbetet kring detta. Varje familjehem har minst en konsulent och handledare kopplade till sig som dom kan nå under arbetsveckan och en jourtelefon som kan nås dygnets alla timmar. Vår erfarenhet är att alla nya placeringar behöver mycket tid och närvaro från familjehemskonsulenten. Vi lägger därför mycket arbete på att de första månaderna ska finnas en tät dialog och kontinuerlig samsyn kring placering mellan konsulent, socialtjänst och familjehem. Vi värnar också att nätverket ska få det stöd och den kommunikation som kan behövas. Vi ser också till att de vårdinsatser som är nödvändiga startas och genomförs, såsom BUP, barnskyddsteam, utredningar och journalinhämtning om så behövs.

Krishantering, tillgänglighet och kommunikation över tid

Efter att trygghet och relation byggs till familjehem kan eventuella andra stödåtgärder behöva sättas in såsom kontaktmannaskap, körkortsskola, kriminalitet som livsstil behandling, eller missbruksbehandling samt även eventuell ytterliga behandlingsinsatser om det bedöms nödvändigt. Ett viktigt led i vårt arbete är att identifiera risker och skyddsåtgärder inom placeringen och aktuella insatser är den individuella planen och behovsanalysen. Familjehemskonsulenterna genomför redan vid placeringstillfället en första behovsanalys för barnet i det nya hemmet och analyserar barnets behov av hälsa, skolgång och fritidsaktivitet. När barnet landat i sin nya miljö genomförs löpande nya behovsanalyser. Vi arbetar under vårt behandlingskollegium med SWOT analyser (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) och Signs of Safety för att bedöma risken i våra placeringar. Konsulenterna redovisar varannan vecka och analyserar behov av utökade insatser utvärderas och genomförs. Sammanbrott kan på detta sätt reduceras. Konsulenterna är också tillgängliga inte bara för familjehemmen utan även för och om placerade barn och ungdomar söker kontakt. Vid uppstart av placering och planerat avslut av placering så är risken för sammanbrott störst, därför ökar vi ofta insatserna under dessa tillfällen för att minska riskerna.

LIKA Pedagogisk utveckling AB

Kontakt:

0736- 333 299

info@likamodellen.se

 

 

Besöksadress:

Bondegatan 30

11633 Stockholm

PROBLEMATIK

  • Självskada och suicidförsök

  • Missbruk

  • Neuropsykiatriska diagnoser och psykiatriska svårigheter

  • Skola och sysselsättning

  • Familjenätverk och bristande kommunikation

  • Kriminalitet, gängkriminalitet och våld

  • Psykosociala missförhållanden

  • Riskfylltbeteende och avvikningar

  • Kulturella och eller religiösa svårigheter

Följ oss:

 

  • Facebook Classic
  • Linkedin Social Ikon

Vi följer fortsatt folkhälsomyndighetens 

riktlinjer kring Covid-19

Copyright © All Rights Reserved

 Vetenskap är vår kompass, inspiration vår väg, och humanitet vår drivkraft