Familjen Oliv finns på riktigt

Familjen Oliv finns på riktigt, även om man inte alltid kan tro på att alla våra berättelser om dom är sanna. Det var overklig upplevelse första gången vi möttes. 

 

När vi kom in genom hallen fick vi kliva över högar av smutsiga skor, verktyg och sopsäckar. För att ta sig igenom bostaden behövde vi navigera mellan pizzakartonger, smutstvätt och trasiga leksaker i drivor. Köksskåp och lådor, alla skåp faktiskt vara tomma. Det var som allt familjen ägde antigen stod på bord, stolar eller låg på golvet. Familjen Oliv´s sju barn (mellan 0-14 år) fanns överallt och ingenstans på en och samma gång.  

 

Under vår tid med familjen Oliv växte en kampsång fram ….barnen började det hela med några meningar ”jag är fin, jag är ren, mamma är en städtant”…

sången fick ett eget liv. Vi kallade den ”Jag är” sången. Många år senare fick vi veta att syskonen sjungit den tillsammans på näst äldsta systerns student.

 

Ibland börjar det sociala arbetet med att börja sortera i röran.